Axel Andersson i Örnsköldsvik
| Axel Andersson | |
.jpg) | |
| Född | 11 november 1899[1][2] Umeå stadsförsamling[3][2] |
|---|---|
| Död | 22 september 1981[1] (81 år) Örnsköldsvik[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker[1][4], chefredaktör[1][4] |
| Befattning | |
| Förstakammarledamot, Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets (1949–1970)[1][4] | |
| Politiskt parti | |
| Folkpartiet[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Mårten Axel Johannes Andersson (i riksdagen kallad Andersson i Örnsköldsvik), född 11 november 1899 i Umeå, död 22 september 1981 i Örnsköldsvik, var en svensk publicist och riksdagsman (folkpartist).
Karriär
[redigera | redigera wikitext]Axel Andersson var son till en bagare och medarbetare i Västerbottens-Kuriren 1920–1924, redaktör och ansvarig utgivare för Norrbottens Tidning 1924–1928 och övergick därefter till Örnsköldsviks Allehanda, vars chefredaktör och ansvarige utgivare han var 1933–1965. Han var även framträdande lokalpolitiker i Örnsköldsvik, bland annat som stadsfullmäktiges ordförande 1959–1966.
Han var riksdagsledamot i första kammaren för Västernorrlands läns och Jämtlands läns valkrets 1949–1970. I riksdagen var han bland annat ledamot i allmänna beredningsutskottet 1954–1958 och statsutskottet 1959–1970. Han var inte minst engagerad i socialpolitiska frågor.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 203
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 203, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgfFA, läst: 16 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Umeå stadsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/HLA/1010220/C/7 (1895-1907), bildid: 00206497_00115, sida 113, födelse- och dopbok, s. 113, Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/HLA/1010220/C/7, läs onlineläs online, läst: 3 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 16 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Sveriges statskalender 1963, s. 267, läs online, läst: 22 oktober 2023.[källa från Wikidata]
|